X

Hur gay är det med doftljus?

Det är en sak vi måste prata om. Det här med attityden mot oss killar som inte passar in i den straighta ram samhället snickrat ihop. Jag stör mig så otroligt på hela debatten om läggning hit och läggning dit. Vad är problemet? När ska ni förstå att sexualiteten inte sitter i hur man sitter, vad man har på sig för kläder eller om man gillar doftljus eller inte. Herregud! Jag får krupp.

När ska ni förstå att sexualiteten inte sitter i hur man sitter, vad man har på sig för kläder eller om man gillar doftljus eller inte. Herregud! Jag får krupp.

Jag är killen som flaxar med armarna så fort jag pratar. Jag är killen som telefonisten trodde var tjej när jag ringde ett företag härom veckan. Jag är killen som inte skäms över vem jag är, har varit eller kommer att bli. Jag har kommit till det stadiet i mitt liv att jag lärt mig att älska mig själv. Du kan håna mig, skratta åt mig och tycka jag är hur udda som helst som tänder ljus på kontoret, det spelar ingen roll.

Jag är killen som älskar att tända ljus. Överallt. Jämt. Året runt. Jag går igång fullständigt på det här med ljus. Årstid, tid på dygnet, högtid eller inte – det spelar ingen roll. Ljus är en stämningshöjare.

Jag är också killen som inser att det är den generella inställningen till oss män som inte platsar i IKEA-ramen är lite skev. Jag antar att det är fler flickor som köper ljus än antal pojkar går på den avdelningen. Speciellt ljus som sprider väldofter som vanilj, kanelbulle eller lavendel.

Jag är killen som vill utmana, uppmuntra till nytänkande och få dig att vidga dina vyer. Snälla du, du som läser detta. Gå nu ut och köp ett ljus. Köp ett stort fett doftljus. Du behöver det. Du är värd det. Din partner kommer bli imponerad. Du kommer bli imponerad. Du kommer få en större kaka av livets goda.

 Jag skriver om självkänsla. Om att våga kliva ut, våga kliva fram. Våga visa dig själv vem du är. Vem du är egentligen.

Jag är killen som inte skriver en krönika om ljus. Inte om vaniljluktande vardagsrum och inte om inspirationshöjare. Jag skriver om något mycket djupare än så. Jag skriver om självkänsla. Om att våga kliva ut, våga kliva fram. Våga visa dig själv vem du är. Vem du är egentligen. Det skriver jag om. Jag vill uppmuntra dig till att leva. Till att leva fullt ut, inte bara existera.

Jag är killen som sitter en sen onsdagskväll, ensam, instängd på mitt kontor med ett vaniljdoftande ljus som brinner, å jag älskar det.